Datainspektionen publicerar nu en rapport som belyser de klagomål som myndigheten tagit emot sedan dataskyddsförordningen, GDPR, började gälla. Var fjärde klagomål avser de rättigheter som GDPR ger medborgarna, som exempelvis rätten att få personuppgifter raderade och rätten till registerutdrag. Under de två år som gått sedan dataskyddsförordningen, GDPR, infördes i maj 2018 har Datainspektionen tagit emot runt 3 000 klagomål per år som rör hantering av personuppgifter, vilket kan jämföras med de cirka 500 klagomål som myndigheten tog emot året innan GDPR började gälla. Cirka en fjärdedel av klagomålen avser de rättigheter som förordningen ger medborgarna. Den vanligaste rättigheten som berörs i klagomålen är rätten till radering. Klagomålen handlar ofta om att personuppgifter inte raderats, trots att detta begärts. Sajter som publicerar omfattande personuppgifter och samtidigt verkar under tryckfrihetslagstiftningen (pga utgivningsbevis), återkommer ofta i klagomålen. Den näst vanligaste rättigheten som berörs, är rätten till registerutdrag, där ett vanligt klagomål är att skriftlig information om vilka personuppgifter som verksamheterna hanterar har begärts, men inte erhållits. Mer än var tionde klagomål handlar om att medborgarna upplever att säkerheten i hanteringen av deras personuppgifter brister, till exempel att känsliga personuppgifter mejlas okrypterat.
Källa: Datainspektionen
Comentários